Den här veckan granskas stallform samt vilka tränare brukar löna sig att spela den här tiden på året.
Vidare blickar vi mot Östersund – veckans värd för V75® som lyckas med konststycket att kombinera långa svängar med ett långt upplopp.
Efter elitloppshelgen väntar sommaren.
Högsäsongen där de bästa hästarna släpps loss och travsporten är som bäst.
Men vissa tränare lyckas bättre än andra när det är som varmast.
Som en guide till kommande tre månader har vi sammanställt vilka stall som brukar skörda mest framgångar under juni-juli-augusti.

Vi börjar med att titta på segerprocent och blickar tio år bakåt i tiden med hjälp av Travfakta.

Högst segerprocent på sommaren (juni-juli-augusti) sedan 2015
Aktiva tränare med minst 200 starter under perioden

Timo Nurmos 29
Daniel Redén 26
Oscar Berglund 26
Alessandro Gocciadoro 24
Daniel Wäjersten 24
Oskar J Andersson 22
Öystein Tjomsland 22
Flemming Jensen 22
Magnus Jakobsson 22
Susanne Richter 19
Reijo Liljendahl 19
Björn Goop 19
Troels Andersen 18
Conrad Lugauer 18
Johan Untersteiner 17
Robert Bergh 17
Jennifer Persson 17
Per Nordström 16
Stefan Persson 16
Pär Hedberg 16
David Persson 16
Jan Roar Mjölneröd 16
Stefan Johansson 16
Jan-Olov Persson 16
Katja Melkko 15
Ulrika Wällstedt 15
Peter Grundmann 15
Anders Wallin 15
Per Lennartsson 15
Mats Gällerstedt 14
Ola Samuelsson 14
Robert Dunder 14
Joakim Lövgren 14
Jörgen Westholm 14
Jonas Moberg 14
Christoffer Eriksson 14
Mattias Djuse 14
André Eklundh 14
Roger Nilsson 14
Maria Törnqvist 13
Sofia Aronsson 13
Fredrik Wallin 13
Eric Martinsson 13
Björn Röcklinger 13
Jerry Riordan 13
Markus B Svedberg 13
Lars I Nilsson 13
Markus Pihlström 13
Kristian Lindberg 13
Per Henriksen 13

Högst upp ståtar fem stall som håller hög segerprocent året om, men där det ändå finns tydliga formvariationer hos vissa.
Ensam i topp syns Timo Nurmos som brukar ha sin sämsta period på våren och bästa på sommaren, varför ett rejält formlyft är att vänta inom kort.
Omvänt gäller för Daniel Redén som har 28 i segerprocent på våren och är aningen mindre framgångsrik på sommaren, men fortfarande tillräckligt bra för att vinna näst mest i landet.
Oscar Berglund har lägst segerfrekvens på våren (24) och högst på hösten (28). Resultaten på sommaren ligger logiskt precis mitt emellan så även här lär segertakten öka månad för månad framöver.
Gällande Alessandro Gocciadoro så har han varit kungen på de svenska banorna de senaste veckorna, precis som brukligt på vårkanten där han ståtar med makalösa 30 i segerprocent. Tittar man historisk så kan man ana att dominansen bör avta ju längre sommaren går.
Daniel Wäjersten kommer från sin starkaste period under vinter (27) och vår (26), men tappet sommartid är litet för ett stall som brukar prestera jämnt.

Andersen hetast de senaste somrarna
Men hög segerprocent innebär inte per automatik högt spelvärde.
Tränare som vinner ofta är naturligt nog också mer påpassade i toton, vilket i synnerhet gäller stallen i topp på listan ovan.
Mer lönsamt brukar det vara att jaga stall som vinner till höga odds.
Återbäringen i totalisatorn hos ATG beräknas i ROI (Return On Investment) och visar den procent som givna insatser genererat.
Vi undersöker vilka tränare det lönat sig mest att spela under sommarmånaderna det senaste decenniet:

Högst ROI på sommaren (juni-juli-augusti) sedan 2015
Nu aktiva tränare med minst 200 starter under perioden

Kristian Lindberg 141
Mikael Cedergren 136
Susanne Richter 136
Jonas Moberg 130
Troels Andersen 128
Anders Wallin 127
Kent P Gustavsson 123
Maria Törnqvist 111
Mikko Aho 111
Jennifer Persson 110
Magnus Dahlén 109
Thomas Claesson 107
Daniel Wäjersten 101
David Persson 101
Henrik Hoffman 100
Henrik Svensson 96
Markus B Svedberg 96
Björn Röcklinger 94
Reijo Liljendahl 94
Conrad Lugauer 94
Mats Gällerstedt 94
Lars I Nilsson 93
Oskar J Andersson 93
Flemming Jensen 92
Johan Untersteiner 92
Per Linderoth 92
Ola Samuelsson 92
Stefan Persson 92
Timo Nurmos 91
Joakim Reiser 90
Mika Haapakangas 90
Håkan K Persson 90

ROI över 100 innebär att det varit en lönsam affär att spela stallens samtliga starthästar.
Kristian Lindberg är den stora skrällspecialisten, där varje satsad hundralapp gett 141 kronor tillbaka.
Men tittar man närmare på resultaten ser man att den riktiga skrällsommaren kom 2017 då man satte tre vinnare till 93, 60 respektive 22 gånger pengarna. De senaste åren har inte varit lika framgångsrika ur ett ROI-perspektiv där förra årets tre vinster togs med Remlov till bottenodds.
Då är Mikael Cedergren en ”formstarkare” skrällspecialist. Förra sommaren satte han fyra vinnare. Det låter inte så imponerande, men vinnaroddsen var höga med Alvar Burge till 55 gånger som topp, vilket la grunden för ett fint överskott till de som spelade stallet i samtliga 67 starter.

Resultat närmare i tiden är förstås mer relevanta som prognos inför den här sommaren varför vi krymper perspektivet och gör samma mätning sedan 2021.

Högst ROI på sommaren (juni-juli-augusti) sedan 2021
Aktiva tränare med minst 100 starter under perioden
Troels Andersen 181
Morgan Ivarsson 140
Håkan K Persson 137
Maria Törnqvist 129
Per Linderoth 128
Svante Ericsson 127
Gennaro Casillo 127
Paw Mahony 123
Thomas Lönn 120
Tobias Modig 113
Magnus Jakobsson 109
Mika Haapakangas 108
Roger Walmann 108
Robert Wilhelmsson 105
David Persson 105
Timo Nurmos 105
Henrik Larsson 102
Markus B Svedberg 98
Alessandro Gocciadoro 96
Jan Roar Mjölneröd 96
Oskar J Andersson 95
Daniel Wäjersten 94
Robert Skoglund 94
Kenneth Haugstad 93
Conrad Lugauer 92

Troels Andersen har varit rena guldgruvan för sina följare de senaste somrarna, men den riktiga formtoppen kan vara några veckor bort. Av 21 vinnare de senaste tre åren har bara två kommit i juni, medan högoddsarna haglat under juli-augusti.
Morgan Ivarsson var spishet sommaren 2021 då han levererade fyra vinnare till mellan 15 och 47 gånger pengarna. De senaste tre åren har det bara blivit tre vinnare totalt, men ingen av dessa har betalat under 13 gånger pengarna.
Håkan K Persson har historiskt varit mest framgångsrik under vinterhalvåret, men de senast säsongerna har det svängt. I fjol vann han tre lopp under första veckan av juni och följde senare upp med att sätta J.S.Camaro till 78 gånger pengarna under sprintermästarhelgen.
Maria Törnqvist ståtar med 29 i segerprocent och ROI 142 hittills i år och är tveklöst en av landets formstarkaste tränare. Ska man blicka mot de senaste somrarna finns ingen anledning att tro att det ska vika, frågan är bara om spelarna är mer med på noterna i år?

Då kollar vi på storstallen, eller åtminstone de tränare som tävlar allra mest på sommaren och höjer gränsen på 300 starter.

Högst ROI på sommaren (juni-juli-augusti) sedan 2021
Nu aktiva tränare med minst 300 starter under perioden
Timo Nurmos 105
Markus B Svedberg 98
Daniel Wäjersten 94
Conrad Lugauer 92
Robert Bergh 90
Johan Untersteiner 90
Tomas Pettersson 89
Thomas Jonsson 85
Daniel Redén 83
Adrian Kolgjini 83
Fredrik Persson 81
Petri Salmela 80
Öystein Tjomsland 80
Ulf Stenströmer 78
Mattias Djuse 78
Christoffer Eriksson 78
Oskar Kylin Blom 77
Eric Martinsson 75
Fredrik Wallin 74
Joakim Lövgren 74
Jörgen Westholm 73
Jerry Riordan 71
André Eklundh 69
Björn Goop 66
Jan-Olov Persson 64
Stefan Melander 39

Timo Nurmos kommer från 15 raka starter utan seger, vilket sannerligen inte hör till vanligheterna. Men ska man titta på resultaten de senaste somrarna så kommer det att lossna när som helst och gillar man att spela landets mest segervane tränare är det nu man kan få betalt.
Markus B Svedberg figurerar alltid i de här tabellerna eftersom han fortfarande har smått otroliga ROI 108 på över 2 700 starter genom hela karriären. Faktum är att sommaren alltid varit stallets sämsta period, men trots det har det nästan varit pengarna tillbaka för spelarna.

Banan där startspåren betyder minst
Då kikar vi mot Östersund och veckans V75.
En väldigt speciell bana i det att man lyckas kombinera landets vidaste kurvor med landets näst längsta upplopp.
En ekvation som vid första anblick kan tyckas omöjlig eftersom omkretsen fortfarande är 1 000 meter.
Men förklaringen är enkel och ligger i att mållinjen är placerad precis i slutet på upploppsrakan, där svängen börjar.

Kurvradien på Östersund är 90 meter i båda svängarna, vilket är vidast av alla banor som arrangerar V75 (milebanan Tingsryd och ”cirkeln” i Visby är de enda banorna i landet med längre svängar).
Eskilstuna (90 meter i kurvradie i svängen efter mål och 89 i svängen före mål), Färjestad (samma som Eskilstuna) samt Gävle (89,89) är tre banor som ser ut på samma sätt med korta rakor.
Men till skillnad från dessa tre, som placerat mållinjen mer konventionellt och alla har korta upplopp (mellan 177-182 meter) så kan Östersund stoltsera med 218 meter, näst längst bland landets tusenmetersbanor efter Axevalla.

Det innebär också att man har landets näst längsta anlopp bakom startbilen, något som generellt brukar vara gynnsamt för hästar med invändiga startspår.
I en undersökning inför den här tävlingsdagen i fjol konstaterades att Östersund är landets ”rättvisaste” bana i det att startspåren bakom bilen har minst betydelse. Toppspåren 4-5 är mindre gynnade än vanligt, samtidigt som andelen vinnare från bakspår är betydligt högre än normalt.
Vi gräver vidare i Travfakta och publicerar en färsk lista för att se hur det förhåller sig.

Segerprocent Östersund (ROI) – hela landet (ROI) sedan 2010
2 140 meter autostart (borträknat spårtrappor, monté och kallblodslopp)
Spår 1: 9 (61) – 10 (64)
Spår 2: 10 (79) – 11 (69)
Spår 3: 8 (42) – 11 (65)
Spår 4: 12 (61) – 13 (78)
Spår 5: 14 (89) – 13 (86)
Spår 6: 10 (82) – 10 (75)
Spår 7: 8 (51) – 9 (68)
Spår 8: 9 (130) – 7 (70)
Spår 9: 9 (56) – 7 (55)
Spår 10: 10 (62) – 7 (61)
Spår 11: 10 (75) – 8 (71)
Spår 12: 7 (59) – 5 (61)

I ett 15-årsperspektiv skiljer sig Östersund extremt mycket mot landet i övrigt.
Även om man skulle korrigera den totala segerprocenten, som blir högre på Östersund beroende på att man kört färre lopp med fulla fält, så är det tydligt att alla normalt sett dåliga spår, alltså 8-12, är betydligt mindre missgynnsamma på lördagens bana.
Det speglas också i att spår 8 har särklassigt högst ROI och varit en riktig kassako för den som insett det.
Den speciella utformningen ger uppenbarligen chansen åt ekipage med ”sämre” utgångslägen.

Men det finns en detalj som gör att man inte kan applicera siffrorna ovan direkt på lördagens omgång.
När det vankas V75 kommer nämligen Mikael Nilsson på besök med sin startbil. Alltså den bil som används alla tävlingsdagar på Bergsåker, samt i olika stor omfattning på de flesta banor runt om i regionen.
Förutom lördagenis omgång gästar Nilsson bara Östersund vid två ytterligare tillfällen per år, kval och final till Svenskt Kallblodsderby.
Som bekant kan en startbil förändra förutsättningarna markant, men i detta fall gör det lilla underlaget det svårt att mäta.

Som kuriosa rundar vi av med att titta på resultatet av de få lopp på V75 som körts med den aktuella startbilen.

Lopp inom V75 på Östersund med den aktuella startbilen
2 140 meter autostart (borträknat spårtrappor, monté och kallblodslopp)
Segerprocent (ROI)
Spår 1: 12 (117)
Spår 2: 16 (52)
Spår 3: 16 (93)
Spår 4: 8 (28)
Spår 5: 4 (6)
Spår 6: 13 (107)
Spår 7: 8 (55)
Spår 8: 0 (0)
Spår 9: 4 (18)
Spår 10: 13 (54)
Spår 11: 0 (0)
Spår 12: 8 (115)

Här blir intrycket att effekten blivit densamma som på Bergsåker, att invändiga startspår varit extremt gynnade av den nya startbilen.
Det kan mycket väl stämma, men 25 lopp är inget underlag man kan dra några slutsatser ifrån.

Skribent: Robin Johansson, Kanal 75
Timo Nurmos har högst segerprocent i landet under sommarmånaderna.
Foto: TR Bild